VIII. GÅRDAR, BYAR OCH DERAS MÄN
5. Hovsnäs.
(Fotnoter i fetstil, se förklaring längst ner på sidan)
I det föregående är påvisat, att den allra äldsta prästgården i Hov haft sin bebyggelse i den sammanträngda Hovs by vid kyrkan och hade sina åkertegar och beteshagar sammanblandade med byns övriga gärden. Sedan prästgårdens hus på 1500-talet blivit utflyttade, fortfor dock sammanblandningen av dess jord med byns, tills storskiftet 1764 gav gården ett samlat ägoområde.
Därom förekommer i kyrkans handlingar (C :3 pag. 181 i ark.) följande anteckningar, säkerligen gjorda av prosten Dan. Grevillius : "Till efterkommandes underrättelse införes har, att år 1764 uti Pastoris Mgr : Dan. Grevillii tid äro Hofs Prästgårds ägor samt med Hofs Bys och Skåningstorps i Storskifte förlagde och att Prestegården Hofsnäs tå istället för snart oräkneliga småtegar i åker och äng samt lyckor och täppor undfick å ömse sidor om gården 2ne gärden; det wästra til 28 Tunlands rymd. Hofs bys gamla wanliga qwicktiondejord samt däremot svarande Gruvhagen oberäknad. Det östra (gärdet) 47 Tunland stort, af hwilket wid pass 8 Tunland af samma Pastor straxt gjordes till äng kallad Nyäng eller Storäng till skillnad från Hofsnas Lilläng, som ar Prästgårdens enda Odaläng. I genom Nyängens anläggande delades det stora östra gärdet uti 2ne, ett större och ett mindre. Blott i Speculation på denna ängs anläggning och 4 kapplands förmedling på hwarje Tunland å den annars efter Stång fattad proportionella åkermarken lät boställsinnehafwaren (Daniel Grevillius d. ä.) sig nöja med denna åkertracten, som blifwit minst häfdad, följaktligen sämst."
Har möter oss namnet Hofsnäs. Anmärkningsvärt ar, att gården icke på något ställe kallas så i 1718 års långa ägobeskrivning över Hovs by (Bil. 11). Dar kallas den blott Prestegården, oaktat benämningen Hofsnäs aven brukades då och tidigare. Med aktgivande på vad här redan sagts om prästgårdens utflyttning ur Hovs by, torde med visshet kunna påstås, att namnet icke har urgammal härkomst. Dess lydelse torde vara en naturlig följd av gårdens läge utanför den gamla byn vid kyrkan, och man vill gärna tro, att någon dess innehavare på 1500- eller 1600-talet ar upphovet till detsamma. Jag har icke funnit någon äldre uppgift om namnet än den tidigare återgivna avskriften av ett kvitto från år 1650. Man observerar, att det då skrevs Hååffsnäs eller Hoffsnääs.
Gårdens byggnader ha ej legat på samma plats som nu, utan på höjden närmare Annelund med tillkörsväg rätt upp mot gården från landsvägen. Där har enligt äldre personers påstående till sen tid funnits lämningar efter byggnaderna. Enligt kyrkolagen var en församling skyldig hålla 7 hus vid prästgården. Kap. 24 § 19 av lagen innehåller därom följande: Av de 7 laga husen skulle "det första och andra huset bestå i en byggning av 26 alnars längd och 12 alnars bredd inom knutarna, med väggar, och 4 alnar hög inuti. På den ena ändan av samma byggning kommer att bliva två kamrar, vardera 6 alnar bred och 7 lång; och mitt i byggningen sätesstugan, 12 alnar i längden och 9 i bredden. Förstugan bliver, utanför sätesstugan, 3 alnar bred och 12 lång. Men på andra ändan av byggningen blir köket, som svarar i storlek emot bägge kamrarna, och blir däri ingen bakugn, utan allenast en köksspis. Det tredje huset blir brygghuset, 10 alnar i fyrkant, med bakugn och köksspis. Det fjärde skall vara en bod med dubbel botten och loft, 8 alnar bred och 10 alnar lång, det femte, visthuset, 6 alnar brett och 8 alnar långt, utan loft. Det sjätte, ladan med tvenne golv och en loge mitt uti kommer att proportioneras efter tertial-tiondens storlek i församlingen. Det sjunde, fähuset, bör vara 9 alnar brett och 16 alnar långt, allt inom knutarna, och stallet 6 spilltor in alles."
I äldsta kyrkboken (sign. C 1) ar antecknat om dessa byggnader: "En klar och tydelig upplysning om sochnens 7 huus som måste upbyggas aff Sochnemännen uthi Prästegården, therom kan i Förordningenläsas in emot slutet eller pag. 209. Anno 1692 Om sommartijdenuplbygdes Ladorne i Prästegården, som kommer församblingarnetil, then westre Ladan kommer Hooffz Sochn til medh halfwa Logen ,och östre Ladan medh halfwa Logen kommer Apuna Sochn til. Kiördes2 ståckar aff hwar gård, men Hofgården eller thes Torpare släpteintet ther til.
Anno 1693 upbygdes kornboderne widh Hoof och Apunna Kyrckor .Samma åhr upbygdes Prestegårdz stufwan medh Kiök och 2 st. kamrarmedh Probstens och Kyrkoherdens egen bekostnadh. Men Anno1717, förmedelst Syllarnas uprutning, murarnes och Takets oduglighet, i grund nidtagit och sedan Ett flatt taak, men nya Biälkar blifwit lagdt ;byggdes ther uppå en Wind.
Anno 1694 upbygdes Stekerhuset i Prestegården av Hofz Sochnc bekostnad."
Det ar känt, att den gamla prästgården ödelades genom en förhärjandeeldsvåda under Påskhelgen 1737, närmare bestämt natten mellanden 13 och 14 april.1 Någon uppgift om prästgårdens återuppbyggande finnes icke. Att döma av kyrkoherde Wångenbergs utlåtande vid sitt tillträde av pastoratet var bostaden då synnerligen anspråkslös och bristfällig. Han skriver i "Inventarium Domesticum i prästgården" följande: "Till undertecknad lämnades icke något inventarium vid prästegården, denna fanns till svår känsla för församlingarna och tillträdaren högst förfallen och alle husen i mangården utom en bod, upbyggd av Appuna socken och i vilken tillträdaren nödgades tillbringa de första nätterna, rysliga både in- och utvändigt, och hade de en längre tid tjänt till tillhåll för fyrfote djur - icke människor. Efter syneinstrumentet företogs reparation 1803, då byggningen blev påhuggen och kammaren över köket inredd av Appuna-Boarne året därpå. Brygghuset och Hovsbodarna uppsattes 1804."
Dessa rader ge en sorglig bild av prästgårdens tillstånd vid prosten Grevillius ' frånfälle. Kanske berodde dock byggnadernas dåliga beskaffenhet därpå, att nämnde innehavare av "gället" under de sista 27 åren icke bodde på Hovsnäs utan på sin egen, av honom själv anlagda egendom Annelund.
I vad mån prästgården underhölls under prostarna Wångenbergs och Wallenbergs tid, har icke kunnat utrönas. Vid d :r Lidbergs tillträde av pastoratet blev den emellertid utdömd och en helt ny gård i olika etapper uppförd å sin nuvarande plats.
Vid gemensam kyrkostämma den 30 mars 1863 med Hov och Appuna församlingar förelåg förslag om uppförande av ny bostad åt församlingarnas kallade nye kyrkoherde. Frågan föll i avvaktan på laga synens utlåtande. Sedan synerätten redan samma år ålagt församlingarna att före den 1 okt. 1864 hava uppfört ny sätesbyggning m. m., beslöt kyrkostämman enhälligt att genast vidtaga åtgärder i denna riktning. En byggnadskommitté om 5 personer tillsattes, bestående av patron Carl Norstedt, Annelund, ordf., samt för Hov lantbrukarna Johan Andersson, Sandby, och C. O. Pettersson i Säby och för Appuna kyrkovärclarna Gust. Carlsson, Valla, och Joh. Pettersson, Appuna. Av byggmästaren H. Sjunnesson, Vadstena, uppgjordes ritningar tilI en byggnad, 34 alnar lång och 18 alnar bred, varefter denne antogs till entreprenör för byggnadsarbetet. Sammanlagda byggnadskostnaderna utgjorde 8.643 rdr 68 öre.
Doktor Lidberg har i förutnämnda Inventarium Domesticum gjort följande anteckningar: "Ar 1863 och 1864 uppfördes ny sätesbyggning av resvirke med revetering, innehållande 9 boningsrum, kök, 2 tamburer och flera garderober och kontor. Den bekostades helt och hållet av församlingarna. Pastor, som ifrån d. I maj 1863 bott i Bondorlunda Mellangård hos kyrkovärden And. Eriksson, inflyttade i den nya bostaden i sept. 1864 och emottog den då komplett färdig.
Ar 1870 uppfördes ny spannmåls- och visthusbod i en byggnad av resvirke med revetering, vartill den gamla 1563 utsynta boden användes. Byggnadskostnaden, uppgående till 1.200 Rdr. Rmt. , gäldades av Hovs socken efter förmedlat hemmantal med bidrag av 200 Rdr. för Hovgården samt av Appuna efter oförmedlat hemmantal.
Ar 1879 uppfördes nytt boskapshus öster om gården, och dit förflyttades sedan hela ladugården från dess föra läge på västra sidan." Här sluta anteckningarna.
Den nuvarande arrendatorsbostaden uppfördes av d :r Lidberg 1875, som för ändamålet inköpt den gamla sockenstugan vid kyrkan. Lidbergs förste arrendator var kyrkovärden Anders Eriksson, Bondorlunda. År 1877 Överläts arrendet på dennes son, Johan Andersson.
Fotnot